Kvällsbloggen
onsdag, augusti 27th, 2008Jag har en granne som är skild sedan en tid, faktiskt flera år. Han berättade idag en liten story om när han var gift och de skulle ta och rama in ett foto med honom då hon ville ha som en familj i ram, en o en. Således gick de till en ramaffär och hon fann en ram som hon gillade skarpt, en halvbågsformad sak, som en regnbåge. Tjock och fin tyckte hon, och de slog till. Problemet var att ramen som de tittat på inte fanns klar ännu, så de fick vänta lite under tiden den tillverkades. Under den tiden blev det knak i äktenskapet och skilsmässan syntes i horisonten. När mannen så var oh hämtade ramen, med foto i, fick ha en mycket bra rabatt, då han kände killen. Och eftersom summan skulle delas av de två, var det bara frugan kvar. Och som han sa:
- Hon fick ju mycket ram för pengarna!
En story ur den sanna verkliga relationen mellan människor. Själv har jag bra relationer med djur. Så fort jag syns ute på gården kommer områdets alla djur, med eller utan ägare, för att hälsa, klias eller kramas (hoppa). Katter som hundar, sniglar och kaniner. Det är ingen hejd på dem. Igår kväll missade jag en huggorm med nån centimeter, en lång rackare, men slö? Ringlade sakta iväg, kanske hade hon all tid i värden eller var bara lite slö. För hade det varit av motsatta könet, hade det gått undan. Det vet ju vi karlar som alltid får vänta på damen, som ska sminka sig, justera ”hyllan, hitta rätta kläderna osv. i en oändlighet.
På den tiden jag var särbo, ringde jag alltid dagen före och sa:
- Jag kommer i morgon eftermiddag, så du kan påbörja sminkning och klädurval redan nu, så är du klar när jag kommer. Nån som tror hon gjorde det? Knappast.
Inte fan såg hon ut som en rugguggla utan spacklet i ansiktet! Fast det gjorde hon, enligt egen uppfattning. Inte ens att jag hänvisade till att jag såg hennes ansikte jämt, inte minst i sängen, då på mycket nära håll hjälpte den relationen, som sprack efter 11 månader. Abonnemanget sas upp av henne. Efter att ha tjuvläst en annan.
Ett par i England har fått sexproblem. Men det är inte så att mannen inte får upp den eller att hon har andra problem att ta emot den, utan att de är för högljudda, och håller på för länge, enligt grannarna fram mot sex morgonen efter. Men för tusan, är den engelska avundsjukan värre än den svenska? Nja, kanske när man får veta att de inte är så tysta av sig. Grannbarnens traumatiska upplevelse av deras ljud och sängen som åkte i väggen i rytmisk takt, får en och tänka till. Själv har jag bara fått ett klagomål, jag håller på för länge…Låter lite bekant…
Lev väl!