Zkrivarens blogg

Veckan inleddes oroligt för en person som haft det jobbigt i helgen, men som idag meddelade att allt var lungt.

Andra ”vänner” lyser med sin frånvaro, en del saknar jag, särskilt kommentarerna, replikerna och svaren, som kan vara allt annat än tråkiga. En riktigt god dam, hörde dock av sig och vad gjorde det då att regnet dundrade ner, för mig var det solsken. Även om jag fick en o annan kommentar att inte vara nåbar. Hmmm…

Dagens ICA-besök, det första sedan i torsdags, inleddes med en krock! Jag styrde som vanigt stegen, som jag alltid gjort samtidigt som jag tittade på de nya frysarna som kommer. Och pang. De hade flyttat på bananpalmen med alla bananerna. Nu fanns det en stor banan, ovanligt välfylld, ibland de smala goda. Något jag sa till Johan vid en kort pratstund. Och en sak är säker snart går jag inte till min gamla ICA längre. Jag går till min nya fina ICA! För snyggt blir det, kommunens stolthet inom kort.

Hur svårt är det att parkera en VW Polo? För en kvinna var det fruktansvärt svårt, rutan var för stor helt enkelt, så hon tog det säkra för det osäkra och ställde sig på två rutor.

Själv ställer jag mig inte i sängen, det får annat göra, jag skall försöka sova några timmar, innan borren väcker mig för femte dygnet, tidigt tidigt.

Lev väl!