Zkrivarens blogg

Som vanligt tar dagen slut innan allt annat är klart, till och med jag är inte slut…än. Får nog gå in till grannen och höra om han har nåt starkt att bjuda på under natten.

Men dagens värsta tänkbara otur drabbade mig hårt idag. För en gångs skull gick jag till centrum och när jag har 200 meter kvar börjar det att regna. Lite fuktig kom jag n under tak och kunde gå och handla. När jag kommer ut, ser jag inte ens Konsum tio meter bort för regnet som kom ner. Undrar om det var Vattenfall, som öppnat porten? Vi blev några karlar som stod och väntade ut regnet. Under tiden kommer en karl med paraply. Istället för att gå under tak hela väge väljer han att gå ut en hel meter, oh fällde därför upp sitt paraply. Bara att fälla upp och ta ned det, gav mer arbete än han blivit blöt på den metern, varför han nu måste ut så. Knappt hade han försvunnit innan dundret kom.

En äldre man undrade vad det var och fick veta att det var åskan. -Fan, jag måste hem och rädda TV:, sa han och cyklade iväg. Jag å min sida satte fart på fötterna, bredbandsmodemet skulle räddas, resten var skyddat och klart. Och etthundratjugo meter senare avstannade regnet och baraq lite dugg fortsatte, men på marken var det syndafloden.

Under kvällen fick jag ett samtal med en bloggare. Vi har bloggat på samma ställe en tid, och nu fick jag veta att jag ännu låg i topp, fast det var några månader sedan jag skrev där. Och förfrågningar om återkomst, kommer regelbundet. Detsamma gäller från en annan av mina bloggställen. Visst är det kul, men också påfrestande för jag vill inte hamna i ett beroende att skriva för alla mycket och må dåligt av det själv.

Lev väl!

En kanonfin start på måndagen med sol och ljuv värme. Det är bra för min odling av persilja och sallad. Efter dryga tolv timmar sömn varav en del i en fåtölj som orsakade svår smärta, var jag lite piggare igen.

I strålande sosken och värme tog jag cykeln på en tur till Konsum, och fann en fin Murgröna . Slog till direkt och personalen segnade ner och ställde den i korgen. Ute vid cykeln var det bara att hålla i handtaget med höger hand och påsen i vänster, och trampa som bara den. Ut på parkeringen, då kommer en bil in med en kvinna bakom ratten, en förstående kvinna.  Hon stannar bilen för att släppa fram mig, våra ögon möts, jag formar munnen till ett tack, får ett munformat ”varsågod” tillbaka, samt ett leende. Det är samförstånd av högsta klass!

Jag fick vara hemma i 30 minuter innan grannen ringde på dörren och frågade om jag ville hänga med till ”trädgården”, områdets framodlade med diverse grönsaker. Och fler kom dit. Det blev rätt trevligt, och jag passade på att ta lite röda vinbär, sticka mig på taggiga buskar och snubbla.

Dessutom har jag nu fått det bekräftat att jag visst är söt, av de som vågar ta ett smakprov, som en getingunge gjorde.

Sedan kom vi i en ganske het diskussion, grannen och jag, som mynnade ut i höggljuddhet och irritation, samtidigt som jag skulle in på toaletten, därefter till databutiken. Toaletten gick bra, men butiken gick inte.

Istället kom väderguden Tor på besök, han var som vanligt väldigt högljudd, och frågade efter en blondin…hmmmm. När jag inte svarade tillräckligt snabbt, och ingen annan heller, kom ösregnet och jag fick ingen chans att torr ta mig till centrum. Men skam den som ger sig, jag väntade ut regnet, tog cykeln och trampade på. När jag kom ut regnade det igen, då kom grannbyns A-lag, och de var mer snacksaliga än hemmalaget i A-serien, åtminstone med mig. Vi pratade lite innan det slutade regna och jag med ännu en blomma i kassen, tog mig hemåt.

Nu väntar en kväll framför datorn och i telefonen, det är inte fel.

Lev väl!