Zkrivarens blogg

Knappt hann jag skriva gårdagens sista blogg innan jag fick veta att ännu en kanal blivit svart, och trots att det var en sportkanal i OS-tider, var det mig man gick till. Inte hyresvärden. Det tolkar jag som dåligt förtroende.

I dagens media står det att ekonomin kan komma att bli tuffare, i kanske flera år framåt.  Högre räntor och arbetslöshet och dyrare mat är några delar i paketet, som prövar hushållens ekonomier. De som har det svårt idag kommer att få det ännu svårare den närmaste framtiden Ensamstående arbetslösa och med barn, får det ännu tuffare. Nya husägare med stora lån, får se lånen bli dyrare och den egna budgeten försvagas.

Att leva på kredit kan bli en verklighet för många när ekonomin blir mörk, men är du över 75 år ska du inte försöka låna hos Citibank

Skälet är enligt företagets kundtjänst att ”man inte kan veta hur länge man lever när man fyllt 75. Det är sådana regler vi har”, skriver bl a Dagens Nyheter.  Men vem eller vad säger att en 25-åring lever imorgon? Han/Hon kan få en hjärtinfarkt, pulsåderbrock som brister eller bli trafikdödad, just imorgon. Varför får de då låna? Risken må vara mindre kanske, men faktum kvarstår att alla kan dö när som helst.

Jag känner en dam som for iväg till Svalbard, hon blir borta en kortare tid. Själv var jag på 82:a breddgraden idag, tog en resa Svalbard runt. Men eftersom jag inte gillar kylan blev det en snabbis, 30 minuter lång. Tekniken är bra ibland.
Annars är det en lugn dag ibland opålitliga människor, som gärna låter andra göra skitjobbet och ta äran åt sig själva. Och jag bor ju i tätorten där 2 000 människor, har TV, och många av dem vet att Femman är svart. Och ingen anmäler det! De kommer till mig istället. Och när jag anmäler det, åtgärdas felet!
Det är precis som när åskan går och datorn slutar fungera. Då går man till databutiken och klagar, fast det gjorde man året innan också, eller var det förra veckan, med samma fel orsakat av åskan då också. Lära sig av misstagen, det gör man inte här.

Lev väl!

En gång satt jag på ett flygplan och piloterna började med sina vanliga anrop:
- Två tusen fot…
Men så glömde de att stänga av mikrofonen och den ena piloten sa till sin kollega:
- Det skulle vara gott med en kopp kaffe och en avsugning!
Då rusade flygvärdinnan fram och en av passagerarna sa:
- DU GLÖMDE KAFFET!!

Jag har nog missat mitt verkliga jobb, fastighetsskötare. Igår högg man mig för att en TV-kanal var svart. Inte kan grannarna ringa och felanmäla, det är lättare att fråga mig vad det kan vara för fel. Och alldeles nyss trodde jag det var svt som repriserade, men det var bara kanalen som inte var åtgärdad ännu, vilket jag blev påmind om. Så jag fick ringa till hyresvärden och säga till.

Och knappt hinner man avsluta det samtalet förrän man ringer fel, från en liten by nån mil bort. Om det ändå inte hade varit en karl. Nåja, vädret är bättre och jag mår…sämre. Min rygg dummar sig och en kiropraktor är välkommen till mig, får gärna vara kvinna, söt och lämplig ålder, men framför allt kunnig i sitt yrke. Varför önska sig lite grus, när man kan sikta på stjärnorna och få mersmak?

Ha det gott!

Susanna Kallur, en kanontjej på många sätt, inte minst som idrottare. Hon kommer tillbaka på minimal tid från skador, ger tummen upp för att starta i OS, och gör det med ett lopp som lovar…medalj. Men idag blev Susanna lite för ivrig. Hon kom iväg väldigt bra, men fick inte upp foten och rev med sig bocken och föll otäckt. De skador som eventuellt uppstod, fanns inuti Susanna, men en sak är säker, sådant händer även den bästa. Och Susanna – du är den bästa i Sverige!

Själv har jag mitt eget OS här i vad som kallas bostaden. Jag har trotsat en dålig magmuskel (ska inte lyfta tungt) med att flytta runt möbler i vardagsrummet. Sköt runt dem på en matta. Nu är det lite större utrymme, för både det ena och det andra. Nu har jag min blommiga oas, min soffgrupp och bord, där jag vill ha det. Åtminstone så länge jag är ensam, sedan vet man aldrig. Tiden blev strax över tre timmar, riktig marathonmöblering?

Lev väl!

Tomas Ledin är killen som vet mer än smhi, han behöver inga kartor och dyra satelliter för att tala om hur sommaren blir, det räcker att skriva en låt ”Sommaren är kort”. Och idag är det höst ute, 15 grader och solen visar sig…i augusti. Nog är sommaren kort numer, så någon global effekt som det snackas om, har jag inte sett.

Kort är också sommarlovet, för idag satte skolorna igång, de flesta åtminstone. Morgontrötta elever har tagit sig på ett eller annat sätt till skolan för terminens första skoldag.

Och med dessa anledningar till grund är det stor höstrea…på solen! Vad sägs om några tior till en huvudstad i Europa? Eller varför inte bara en guldpeng till Berlin? Solresorna är lite dyrare, 795 kr till Grekland. Resorna till sol och värme är billiga nu. Men jag känner en dam som har lite fel på kompassen, hon drog till Svalbard, minusgrader och varma kläder ska man ha där, nästan som i Sverige idag.

Idag gick jag igenom en djurisk livskris med känsloladdade störningar. Ett jobbigt läge som jag hamnade i, tack vare beslutet att gå ut. Träffade en granne med hund, och vi kom att prata om min hund, den jag inte längre har. Då kom minnena, känslorna och allt tillbaka och livet blev jobbigt.
Efter en stunds hundprat, kom jag iväg och styrde stegen rakt mot ICA, i regnet som bara har kommit nedför. Och tur är väl det, tänk om det skulle börja regna uppför!
Inne i ICA, var det strömransonering, påtvingad sådan, och butiken låg halvskum i halvmörker. Det enda som var helt säkert var att det gick att handla i det enormt tomma hyllorna. Kött och bröd var värst. Tur jag hade lite bröd hemma. Hoppas det finns imorgon, bröd alltså.
Johan i kassan är alltid lika trevlig och han hinner nästan alltid med att byta några ord, men idag kändes det mer som han analyserat mig, på det sätt han talade. Eller så har han analyserat vad jag skrivit här.
Nåja, det får jag ta. Liksom att jag nu skall försöka hitta tillbaka till mig själv igen, sittandes här…funderande.

Lev väl!

Efter en natt av oro då grannarna under, lät besökarna klättra på utsidan av huset från badrum till balkong, fick jag så sova lite grann. Och vakna upp till regn igen. Typiskt när jag har badat och tvättat håret redan. Men det är väl det här kvällstidningarna kallar sommarvärmen tillbaka. För min del är det annat.

Det är nu man som hundägare säger fula ord, ser mörk ut i ögonen och klär på sig mycket fula oömma kläder. Tar fram diverse städsaker som ställs i hallen, tar ut hunden till samma ställe och stänger igen i övrigt i bostaden. Sedan ut i regnet, ut med hunden, som kanske inte har lika mycket emot det som husse och matte. Efter en välförtjänt lång promenad kommer man åter hem, jätteblöta. Av åker regnrocken och ytterkläderna, då ställer sig hunden och skakar loss, man blir rejält blöt, liksom delar av hallen som nu får städas ordentligt, efter det hunden har torkats av och tillåtis gå vidare i bostaden. Men vad är lite arbete jämfört med vad hunden ger?

Ha en underbart blöt dag alla som har samma väder!

Under dagen har jag fått en uppsträckning. Jag skall vara gladare i bloggen, säger en läsare, men hur ska jag vara det när folk jag litar på bara sviker? Jag litar hellre på en skadad björn, än en människa, dagens sanning med få undantag.

Lev väl!

Ledig lördag? Pyttsan! Det blev att somna vid 07, och upp några timmar senare för att ta hojen till centrum och göra den osäker. Jag kom mitt i det berömda stimmet. Damer så långt ögat nådde. Trivdes som fisken i vattnet. På torget stannade jag till hos torgförsäljaren och handlade lite…för mycket. Fick cykla hem från stimmet, träffa grannar på vägen och byta ord, innan jag lastade av hemma och cyklade tillbaka igen.

Nu blev det ICA:s tur, full fart på damerna även här. Inte konstigt man nästan rev ner från hyllorna, varor jag inte skulle ha. I kassan hade jag tur den här gången, ingen överfylld vagn och en tjusig mysigt snäll kassörska, som verkligen är på rätt plats, slog in varorna. På utsidan sprang jag ihop med en stockholmska i exil, två på samma lilla ort med snarlika orsaker, orden jag vill skriva lämpar sig inte. Dem får läsaren tänka sig. På väg hem träffade jag flera grannar och flera ord byttes. Nu väntar maten.