Zkrivarens blogg

Vem tog helgen, denna unika helg som jag varit med om?

Nu sitter jag här efter trevliga samtal på msn, både dagtid och kvällstid. Och det finns anledning att minnas dem och vårda dem.

Annars var det oväntat lokalt oväder idag när jag skulle uppdatera en hemsida. Stötte på problem när sidan inte syntes. Det visade sig att en inställning som bara en tekniker hos internetleverantören kan göra, inte hade gjorts fast det lovats. Bara att vänta…några timmar till. Godnatt!

Lev väl!

”Vänner skall man vara rädd om”, sa en s.k vän till mig. Sedan raderade man sig från msn och lät bli att svara på e-post. Telefon att glömma. Om det är att vara vän, vill jag nog vara utan.

Nu är söndagen här och kanske en äkta vän hör av sig eller jag finner att flera s.k vänner har försvunnit. En sak är säker, jag har inte medvetet gjort något för att de skall försvinna.

Lördagen skulle bli en lättsam dag med mycket spring efter trevliga nöjen eller bara avkopplande, kanske ett trevligt telefonsamtal…eller två?

Det började med ett tre timmar långt telefonsamtal som var allt annat än avkopplande, mer påtagligt kunde det inte vara.

Jag hjälpte en god vän med ett data-/fotoproblem  Det tog tre timmar, men vi tog flera kliv framåt, flera väntar.

Så var den dagen förstörd. Jag hann inte ens avsluta förrän nästa stod och väntade på hjälp. Supporten har m a o varit duktig idag.

En snabbis på ICA, blev det inte, men väl en snabb tur till ICA, sockret var slut till mitt te.

Nu väntar någon på mig…sängen, kall och oinbjudande för annat än att sova, ty ensamt blir det så.

Lev väl!

Jag skall aldrig aldrig aldrig chocka kroppen som jag gjorde igår kväll. Hade jag bara vetat om resultatet hade jag inte ens försökt, men det gjorde jag ju inte så jag fick ett resultat.

Jag hade haft en lugn kväll…för lugn. Inget chatt osv, så jag gick och lade mig tidigare än normalt. Vaknade redan vid 02 och trodde klockan var 09, klev upp, iväg till toaletten, trött som jag alltid är efter att ha vaknat. Släpper strålen i toaletten. Går in i sovrummet och smäller i tån i tröskeln. Vad jag sa lämpar sig i tryck, den dagen fan ska ge ut en bok. Slänger vänster öga på klockan som studsade tillbaka sa att tiden var bara 02 på natten. Gick och lade mig och kunde inte somna.

Efter att ha vänt mig och vridit mig till en korkskruv, somnade jag och vaknade vi nio, tajm att gå upp, till toaletten och slå en drill. På vägen tillbaka var jag extra försiktig och lyckades att inte slå i en gång till.

Sakta och säkert sjunker det positiva, kanske blir det en negativ tid igen. Jag hoppas jag har fel och att lördagen blir bättre.

Idag har det varit en normal fredag med allt det innebär. Sprang ihop med en hundägare, som jag inte sett på en månad, och vi slog följe, pratande som allt. Saknad är jag av många, och hunden är saknad av lika många plus mig.

Jag satt och skrev lite om henne i hemsidestil, så kanske det läggs ut någonstans någon gång, en sammanfattning om henne, sett ur hennes ögon. Det var tufft och på slutet brast det för mig. Och jag vet att jag måste göra om en del, när och hur, vill jag inte ens tänka på idag.

Besökte ICA för att köpa såpa, men mina ögon fångades av ett medel jag redan hade hemma. Det visade sig fungera även på golv, något jag inte tänkt på…om jag nu tänker alls på mer än en…

Nåja, dagen är kväll, sedan natt. Lördagen bjuder på halvtaskigt väder med skurar, så att vara hundlös har en o annan fördel…trots allt.

Å andra sidan kan aldrig så kallade vänner vara lika pålitliga och sanna vänner som en hund…inte av de jag har träffat, någon undantagen.

Lev väl!

Som vanligt sen med bloggen, men redan 07:00 var jag igång med annat och tiden bara flög iväg.

Ute är det ett trist väder och värre blir det då ”Sveriges framsida” får regn över sig, som de så kärvänligt skickar vidare till ostkusten. Snällt folk därborta som delar med sig.

I norra Norrbotten är det värre, eller var det värre i natt och i morse. Blixthalka på grund av fuktighet och kyla. En kombination som stöller till det i trafiken. Många åkte av vägen och fick vänta på bärgare.

Själv väntar jag inte, utan lämnar bloggen för stunden.

Torsdagar brukar det vara fart och fläkt, men icke idag. E-posten är slutkörd och folk jag träffar ser slitna ut. Andra är sjuka, eller försvinner på nya äventyr…utan mig.

Nu blir det en otäck lugn kväll.

Lev väl!

Nu går det undan i veckorna, nyss var det måndag och innan jag fattar är det torsdag. Snart är det helg och ledigt i ett par dagar. Just nu är det inget spännande som händer här. Men dagen har bara börjat.

Ha det gott!

Ännu är det positivt i livet, och jag trivs med det. Länge sedan sist, och det slutade tragiskt och kallt! Måtte inte det hända igen.

Dagens inköp hos ICA, på grund av minnet mitt, innebar mjölk och juice och lite annat. Kassörskan var så snabb att när jag höllt på att störa två tätt sammanförda påsar från varann, blev hon klar med mina varor. Kanske får handla mycket mer på en gång? Med hon var ju trevlig o glad, så jag kände mig på bra humör hela tiden.

Men inte kom jag ihåg att jag skulle fotografera träskulpturer som jag skrev igår. Fy på mig. På med kläderna och ut igen, bort till IP, som man låst in! Inte lätt att plåta figurerna framifrån på nära håll då. Men jag har en bild som jag hoppas ger en uppfattning ändå (se nedan).

Jag hann hem när jag insåg vad minnet mer glömt  Expressen. Ner till kiosken och handla sista tidningen, ibland har även jag tur.

Kvällen har avrundats med msn i positiv anda och i telefon i ännu mer positiv anda…suck.

Lev väl!

Telefondag idag. Bara trevliga samtal…än så länge.

Ingen har slängt ut mig i kylan, kanske omodernt nu?

Kallt var det däremot inatt, kl 02 var det -0,4 grader ute.

Tur jag var inne..på toaletten och lättade på trycket innan jag somnade om.

Påminner mig om farbrorn som sa till sin vän:

Jag lättar alltid på trycket 06:30.

- Men det är väl bra?

- Jag vaknar först 07:30!

Ute är det mindre blött, solen skiner och jag mår som jag förtjänar…hoppas jag.