BloggProffs

Arkiv för ‘Personligt’ Kategori

Sammanfattning tisdag

tisdag, juli 29th, 2008

Halvklart

Idag passade jag på att cykla i mest molnigt väder till den stora secondhandbutiken, för att se om det fanns lerkrukor (innerkrukor). Och krukor fanns det, ca 300 ytterkrukor! Varför är det plötsligt så svårt att få tag i vanliga innerkrukor av plast och lera? I besvikelsens namn köpte jag mig tre skjortor och två par byxor för 50 spänn.

Cyklade hem och provade allt, innan jag nöjd satte in det i garderoben, och tog mig till tvättstugan för tid imorgon klockan 12.

Sedan ner till ICA och köpa lite mat för veckan. Tog med mig pantflaskor och glömde som vanligt lämna kvittot. Det slår aldrig fel. Hemma igen, lastade jag in allt i kyl och frys.

Sedan tog mig till databutiken och köpte två dvd-skivor. Måste bränna lite hemma. Sedan till konsum för att kolla efter cykelpump. Det var tji.

Däremot många snygga sexiga unga tjejer, jag ville bara säga  som skulle på festivalen som börjar på torsdag.  Kanske de behöver en ordningsvakt, som ser till att synas?

Mer reklam

tisdag, juli 29th, 2008

apnej1.gif

Nu är det hett med reklam även före biofilmen, så hett att tjugo minuter reklam blir allt vanligare, före filmstarten, skriver DN. Detta innebär att man som besökare ska se till att komma bara någon minut före filmstartens klockslag, för att slippa det mesta av reklamen. För på bio finns det inga regler hur länge reklam kan visas innan filmen startar, däremot skall filmen starta på uppgivet klockslag.

Det skall vara husvagn…

tisdag, juli 29th, 2008

Efter en natt av tropisk hetta dito fuktighet, är det lättare idag, när jag läser tidningarna.

Jag fastnar för familjen som skulle ut och campa med sin son i deras 44 år gamla husvagn. Något tillträde till campingplats ett och två blev det inte. Först på den tredje fick de komma in. Husvagnen var för ful, enligt Expressen och annan media.

På en av campingarna, där familjen inte ens släpptes in, påstår man var i dåligt skick, inte gick att backa och äventyrade säkerheten. Det är första gången jag hör att en campingplats tycks ha någon form av besiktning innan ekipagen släpps in, för hur kan man annars bedöma säkerheten på husvagnen? Och inte går att backa, är man säker på det? Att det inte var föraren som inte klarade av att backa med husvagn, kanske ovan? Ska man i så fall straffas för det? Och när blev campingen för husvagnar en skönhetsplats där bara nya fina husvagnar får komma in, förmodligen skall det vara med matchande bilar också?

Om jag inte minns fel skall även husvagnar besiktigas och då borde felen som backningen har noterats. Det är ändå proffs som utför själva besiktningen, något campingpersonalen på åtminstone dessa campingplatser inte är. Nu väntar jag på att få höra att något ”snyggt” ekipage också vägras komma in. Orsakat av att en passagerare är för ful!

Nattbloggen

måndag, juli 28th, 2008

En kanonfin start på måndagen med sol och ljuv värme. Det är bra för min odling av persilja och sallad. Efter dryga tolv timmar sömn varav en del i en fåtölj som orsakade svår smärta, var jag lite piggare igen.

I strålande sosken och värme tog jag cykeln på en tur till Konsum, och fann en fin Murgröna . Slog till direkt och personalen segnade ner och ställde den i korgen. Ute vid cykeln var det bara att hålla i handtaget med höger hand och påsen i vänster, och trampa som bara den. Ut på parkeringen, då kommer en bil in med en kvinna bakom ratten, en förstående kvinna.  Hon stannar bilen för att släppa fram mig, våra ögon möts, jag formar munnen till ett tack, får ett munformat ”varsågod” tillbaka, samt ett leende. Det är samförstånd av högsta klass!

Jag fick vara hemma i 30 minuter innan grannen ringde på dörren och frågade om jag ville hänga med till ”trädgården”, områdets framodlade med diverse grönsaker. Och fler kom dit. Det blev rätt trevligt, och jag passade på att ta lite röda vinbär, sticka mig på taggiga buskar och snubbla.

Dessutom har jag nu fått det bekräftat att jag visst är söt, av de som vågar ta ett smakprov, som en getingunge gjorde.

Sedan kom vi i en ganske het diskussion, grannen och jag, som mynnade ut i höggljuddhet och irritation, samtidigt som jag skulle in på toaletten, därefter till databutiken. Toaletten gick bra, men butiken gick inte.

Istället kom väderguden Tor på besök, han var som vanligt väldigt högljudd, och frågade efter en blondin…hmmmm. När jag inte svarade tillräckligt snabbt, och ingen annan heller, kom ösregnet och jag fick ingen chans att torr ta mig till centrum. Men skam den som ger sig, jag väntade ut regnet, tog cykeln och trampade på. När jag kom ut regnade det igen, då kom grannbyns A-lag, och de var mer snacksaliga än hemmalaget i A-serien, åtminstone med mig. Vi pratade lite innan det slutade regna och jag med ännu en blomma i kassen, tog mig hemåt.

Nu väntar en kväll framför datorn och i telefonen, det är inte fel.

Lev väl!

Varmt o gott

måndag, juli 28th, 2008

Nu har jag äntligen lyckas hämta sömnen…från nånstans, kanske John Blund.

Nu ska det arbetas som…i hettan. Golvet brinner, jag svettas och tangenterna är blöta. Det blir en varm dag.

Trötter

söndag, juli 27th, 2008

Nu är jag så trötter att blondinerna dansar för mig, och de är inte ens här…än. Kanske är det Nina Blund, tror jag hon heter, som dansar för mig? Vilken brutta! Henne tar jag gärna…hand om. Men först sängen.

Nattinatti

Tillbaks igen

söndag, juli 27th, 2008

Ack ljuva blondiner, ni äro inte helt fel, smarta, kloka, snygga, empatiska och vråltrevliga, även om vissa inte erkänner det. Själv har jag varit bortrest i ett helt dygn.

Det var att övernatta borta, vilket inte var helt fel, med tanke på var jag bor. Åkte till samma typ av område ett antal mil bort, ett område med samma öproblem med droger, knarkare och socialfall som stör. Skillnaden är dock att där tog hyresvärden tag i problemet, rensade upp genom avhysningar och vräkningar, något man inte gör här. Där är det fint, här är det allt annat än fint.

Killen klarade natten bra och nu går det åt rätt håll, härligt säger vi andra, trötta, glada och…slutkörda.

Kvällen blev väldigt lång och lite sömn innan vi fortsatte med dagen. Klockan 17:15 kom jag hem, trött, sliten och med  hur mycket som helst väntande. Utom idioten under som inte vet vad tystnad är. Där jag var, kunde man andas och lyssna på varann utan att behöva tävla mot en överröstande idiot till granne, ens på balkongen!

Hett

lördag, juli 26th, 2008

Det började när jag skulle lägga mig efter lite snack på msn, ett tevligt snack så att säga…om hetta.

Vi gick och lade oss som kåldomar, tätt tätt intill…lakanen i respektive säng.

Hett blev hetare…på flera sätt.

Och av gårdagskvällens värme att döma, ville vädrets gudar att vi skulle…njuta?

Idag är jag het…garanterat.

Tittade ner på min kompis, han ser ut som ett glödgat järn, det är…hett.

Ute glöder solen från en klarblå himmel, värmen stiger det blir som igår och  i förrgår…hett.

Var rädda om er därute!

Mobil skivning

lördag, juli 26th, 2008

Att ta sig ut i 36 graders värme är en bedrift, och jag var tvungen att pumpa däcken på cykeln också. Även i skuggan kändes den tryckande hettan rejält. Efteråt badade jag i svett.

När det var avklarat var et en befrielse att ta cykeln till centrum, som var avfolkat. Alla var och är på stranden. Bara att parkera hojen på valfri plats och gå in på ICA. Vätska och grönsaker stod på listan och däribland 1 kilo morötter.

Väl ute vid cykeln kommer jag på att jag inte har spännremmen med. Två sådana satt förr alltid på cykeln, tills en snorunge stal dem, så nu tas den in, och glöms. Nåja, man reder sig själv bäst, eller hur det nu var. Jag satte kassen på stryret, trampade igång cykeln och fick uppfarten. Då kör jag på en ojämnhet i marken och påsen frar in i framhjulet. Fastän jag bromszar snabbt och hårt lyckades jag skiva en morot grovt, mitt på torget. Det kallas mobil skivning, kan jag tro.

Lisa, min vän

lördag, juli 26th, 2008

Vad har man vänner till?

Det är en fråga som jag har ställt mig under många år.och några riktiga vänner har jag, tre av dem ska du som läsare få möta. Namnen är dock inte deras riktiga.

Jag börjar med Lisa (fingerat namn) som jag växte upp med. Hon var några år yngre än mig och jättesöt. Våra föräldrar umgicks med varandra och vi hade jättekul.

Vid ett av tillfällena tog Lisa familjens katt i famnen och gick ut på balkongen tre våningar upp. Och hivade katten över räcket. Tjosan, där flög katten upp och ner, men lagom till landningen var tassar och ben nedåt och landningen gick utan problem. värre blev det för Lisa, som chockade föräldrarna rejält. För min del ett livslångt tydligt minne. Tack för det, Lisa.

Jag växte upp, pluggade och flyttade hemifrån till min första lilla lya på 29 kvm. Jag jobbade inte långt från bostade och trivdes bra med det. Under tiden avled Lisas pappa och Lisa och hennes mamma blev ensamma kvar i trean i Enskede, söder om Stockholm. Även min far avled hastigt och det gav till följd att familjerna, eller resterna, kom att umgås igen, nu som vuxna. Lisas mamma var en baddare att laga mat, laxpudding, gjord på rester av en gravad hel lax, fick mig att dregla och gå upp i vikt. Enda felet med lisas mamma var att hon rökte som en skorsten. När jag och min mamma besökte Lisa och hennes mamma, blev det inte lax utan smarriga hembakta bullar som Lisa och jag gjorde allt för att ta så många det bara gick. Det var inte omtyckt och vi fick våra fingrar randiga då och då, men vad gjorde det, vi hade så roligt.

När Lisas mamma gick bort i cancer, tog det Lisa dödsbudet hårt. Efteråt kunde hon inte bo kvar i trean utan flyttade till en mysig tvåa i grannuppgången. Där trivdehon jättebra.

Men säg den lycka som varar för evigt. Lisa var diabetiker och hade svårt att hålla sig till rätt föda, samtidigt hade synen påverkats och hon behövde glasögon. Och så hände det som inte får hända vid ett telefonsamtal, hon sa att hon mådde dåligt för att hon inte hade ätit rätt. Jag försökte stödja henne över telefonen för jag var 1,5 timmes resväg från henne. Då bryts samtalet. Jag försöker att ringa upp flera gånger, men får inget svar. Jag blir jätterädd och måste fatta rätt beslut snabbt. Jag ringde till polisens ledningscentral och talade med en mycket förstående polisman, som omedelbart skickade två bilar till adressen samt en ambulans. Jag å min sida fortsatte ringandet, nu till min mor som då bodde 15 minuters restid från Lisa. Jag bad henne att skynda fram efter att kort förklarat vad som hänt. Jag ville att någon som hon kände fanns där om det värsta hade hänt.

Det blev många långa nervösa minutrar för mig i form av oviss väntan innan telefonen satte igång att ringa. Såväl Lisa, min mor som polisen ringde, alla meddelade ett lyckligt slut, men vad hade egentligen hänt? Jo, under samtalet med Lisa hade hennes katt ryckt ur telejacket utan att Lisa sett detta. Hon trodde det blev fel på ledningen och bestämde sig för att gå och handla. När polisen kom dit, hakade man av dörren och gick in för att träffa katten. Utanför fanns sjukvårdarna. Vid denna tidpunkt anländer min mor och mitt i diskussionerna i trappuppgången kommer Lisa oförståendes gående. Jag blev både lättad och road, samtidigt som jag fick tack och beröm för rådigt ingripande. Inte för att jag då fattade något, Lisa var min vän som jag kunde göra allt för, och hon skulle göra det hon kunde för mig.

Några år senare var läget allvarligt för Lisa. Hennes ögon hade blivit sämre och måste opereras, ett i taget. Hon var rädd. Jag pratade med henne mycket inför operationen och fanns till hands så ofta det gik, och besökte henne på sjukhuset. Efteråt var hon lättad. Ett öga klart, ett öga återstår. Men även det gick bra och tiden gick. Tyvärr kom Lisa att må psykiskt dåligt och hennes arbete blev lidande. Hon sjukskrevs för depression. Jag besökte henne ofta och led varje gång, något jag inte kunde vissa öppet. Men så hittade hon en kille och situationen såg ut att ljusna, men förhållandet sprack och hon satt åter ensam.

En dag hade telefonsvararen min registrerat ett meddelande. Stressad som jag var på den tiden, på väg till något och försenad, lyssnade jag slarvigt av meddelandet. Det var Lisa, hon friade per telefon! I stressen tog jag det inte på allvar utan stack iväg och glömde bort allt. Klantigt nog! Nåja, den enes olycka, den andres lycka. Lisa hittade en karl och gifte sig. Förhllandet höllt i några år och det fungerade bra, kunde min mor, som höllt kontakten med Lisa, berätta. Men äktenskapet sprack och det var det sista jag fick veta av min mor.

Samma år min mor avled under inte helt klara omständigheter 2003, fick jag veta att även Lisa var död, genom självmord? Hur hon dog får jag aldrig veta och det tynger mig fruktansvärt. Hennes make som hon var gift med, har jag ingen kontakt med i något avseende nu som då, så den vägen går inte heller. Men hon har fått frid mig förutan och jag saknar henne så mycket.


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu