Zkrivarens blogg

TV-programmet Aktuellt, SVT, är nyhetsprogrammet som håller för idag fyller de 50 år, och som jämngammal med programmet gratulerar jag Aktuellt på dess stora dag.

Själv var jag involverad som huvudperson i en våldsam trafikolycka tack vare en granne. Vi möttes vid centrum när jag kom med bra fart. Eftersom han vill jag skall ta en av hans kattungar, ville jag prata med honom, varför jag tvärvänder cykeln vid en pelare och kniper åt bromsarna på mountainbiken. Resultatet blev att cykelns bakhjul plötsligt var över mitt huvud och studsade hårt in i pelaren. Jag lyckades få ner bakdelen på  cykeln med av kraften lyckades jag inte hålla mig på benen utan flög av cykel och gjorde det med skruv. Vände ett varv i luften innan jag landade på marken, och cykeln kom efter, ovanpå mig.
Vittnen till olyckan kom springandee, men jag hann upp på benen innan de var framme, ilsken som en cyklist, för att jag klantade mig genom att knipa åt bromsen på framhjulet. Jag glömde att den var justerad! Detta var andra gången detta hände mig. Undrar vad jag hade fått för poäng om det varit simhopp i OS?

Som det inte var nog med det, cykeln fick hård kontakt med pelaren och skadades liksom mina byxor blev skitiga, men när jag rullade fram till ICA, hade man tagit ”min” parkeringsplats. Renoveringen har börjat! Ut med gamla kassan, där jag parkerar cykeln! Bedrövligt. Jag lunkade in med lagom glad min, handlade lite grann, och cyklade hem.

Hemmavid har min granne till idiot flyttat. Han som inte kunde följa de enkla regler som finns i ett boende i flerfamiljshus, han som förstörde mer för andra än någon i hela tätorten. Om det lät för jävligt i tätorten, var det han som spelade på sin ljudanläggning. Spelade är ett mycket snällt uttryck för det bedövande oväsen han förde med samma anläggning. Och han höllt stilen hela vägen ut härifrån efter ett års boende. Mamma fick städa åt honom, själv satt han på en stol och tittade på.
De nya grannarna hörde jag knappt när de flyttade in, polacker och barnfamilj. Det har jag haft förr, och erfarenheten är god.

Lev väl!

Så har jag fått nya grannar som flyttade och flyttar in. Igår kom sista lasset vid 23:30, men de hörde knappt så tysta som de var. Fortsätter de så har jag fått en bra granne den här gången.

Mindre bra är vädret, det är mulet och hotfullt. Solen syns inte alls. Syns gör dock jag på cykeln senare idag.

Semesterkillarna från Säter, som jag skrev om igår, återvände till ”bostäderna” igen, hel odramatiskt enligt media.

Nu återstår att se vad som händer under denna tisdag, kanske jag blir miljonär på en Triss? Eller bara snubblar på oknutna skor?

Innan alla gamla fina bilar har lämnat orten, kommer de gamla fina mopparna tillbaka. Det är Puch, Zündapp, Cresent osv. med gamla pojkar som kör i sina 30-45 km/tim, vilket inte är riktigt tillåtet. Å andra sidan var det bara tillåtet 31 km/tim på min ti. Det brydde sig inte min moppe om ett dugg, den körde i 45 ändå. Något polisen mycket väl visste om då.

Men de möts tyvärr av fula glåpord, om hur fula de är, hur långsdamt de går, och jämförs med dagens eu-moped, som egentligen inte får gå fortare, om man är i fel klass. Men precis som på min tid tycks det vara något man ”glömmer” från myndighetens sida.

Åter igen har två personer lämnat Säter olovandes, båda har gjort sig skyldiga till grova våldsbrott, förutom att de olovandes lämnatr sin ”bostad”. Säter är förmodligen deras bästa ”hem”, varifrån de lätt kan lämna när de känner för det.

Expressen slår på stort på nätet idag. De ger tips om hur paren bråkar bäst:
Starta rätt
Undvik att kritisera
Lär er att reparera
Anpassa er‘
Ta en paus

Om man inte kan ta kritik, hur ska man då kunna framföra en sådan? Det är min första reaktion. Bra att de tar med pausen, det är ansträngande att bråka, i synnerhet om man har ett ex som jag hade.
Inte heller hade jag en granne som klarade…något, men han är borta sedan i fredags, nu flyttar en barnfamilj in, som jag ironiskt nog träffade tidigare idag i kön hos ICA.

Lev väl!

Vad det är skönt att utan väckarklocka kunna vakna av att solen skiner i ögonen, även om det var i tidigaste laget. Och kallaste. I morse var det så, och nu är det…inte mycket bättre än. Bara 13 grader. Ny vecka för alla, olika nya saker, äventyr, lärdomar, sorg och bedrövelse samt prövningar kommer att ske.

En prövning blev det för Stockholms brandförsvar som för en timme sedan fick larm om brand i t-banan, stationen Kungsträdgården. Dessbättre verkade allt vara falskt, men det kostade stora pengar och försenade trafiken. Kanske så pass att folk missade planerade saker.

Gustav är ingen snäll kille, det är en orkan som tar liv och förstör egendom. Och han slipper straff, men så är han en mäktig orkan. Nu har han siktet inställt på USA, där evakuering pågår av invånarna. Man tror att Gustav blir minst lika svår som Katarina för några år sedan, hon som även hon tog liv och egendom.  New Orleans, tycks vara målet även för Gustav. För tre år sedan förstördes stan helt av Katarina, och den är inte till fullo återställd nu när Gustav eventuellt kommmer på ett kännbart besök. Jag hoppas att farhågorna från experterna inte skall besannas.

Det är omöjligt att inte se att ICA har fått ny regim, som det så fint heter. Man blir mött vid dörren, trevligt behandlad som kund, och varorna finns numer, och mer kommer. En ombyggnad inuti påbörjas inom kort, och varorna kommer att förändras till en viss del. Och personalen kommer inte vara gömd på kontoret eller på lagret, de kommer att synas hårt arbetande i butiken.
Johan var lika trevlig idag, och gav lite information om det som skall komma, men det var till mig, inte allmän information, så det är upp till kunden att själv komma till butiken. Och den är värd ett besök även innan förändringarna är klara, det är personalen värda.
Ta bara de snälla kassörskan, som fick utstå bondtölpens hantering av pengarna. Han bara slängde sedlarna på vågen, så hon fick sträcka sig långt efter dem. Usel kund, men hon visade bara snällhet. Det är service, men visst är det synd att det finns kunder som jävlas med kassörskan/kassören, som gör sitt jobb och dessutom är trevlig. Själv gick jag nöjd därifrån med massor av billig frukt, från ”min” ICA-butik.

Lev väl!

Finns det något mer stickigt än en getinglunch? I så fall har jag bara fått näst stickigaste maten idag. Jag hann bara sätta mig ner så kom det två objudna gäster farandes. Båda randigt klädda så jag trodde det var rymlingar från ett fängelse, innan jag insåg att det var getingar. Och de tyckte om min mat, precis som jag, och jag var inte intresserad att dela med mig av den i synnerhet som jag höllt på att tugga på en av gästerna. Inte speciellt artigt av värden att göra så. Istället fick jag sätta undan maten, vara trevlig mot getingarna, och visa dem på…fönstret. Efter en del ”övertalning” lämnade getingarna mig, för vidare äventyr i deras rätta miljö utomhus.

Söndagen, den sjunde dagen i vår svenska vecka, och så har det varit sedan det blev internationell standard 1972. I den kristna tidsräkningen är dock söndagen den första veckodagen. För oss svenskar, en majoritet åtminstone, är det ledighet som gäller. Att vila ut på morgonen, slippa tänka på jobb, chefen osv. Och det till ännu en dag med fint väder i södra Sverige.

Själv och alldeles ensam, skall jag ta och antingen gå ut på en mycket lång promenad eller ta cykeln på långfärd. Vilket det än blir så får jag frisk luft under dagen. Och jag önskar alla läsare en trevlig söndag.

En kanonfin varm dag är snart till ända och jag har fått komprimera en del efter det att dataproblem uppstått sent i går kväll och tvingade mig till att vara vaken lite längre än normalt, sängen välkomnade mig 05 på morgonen. Surare var det hos grannarna eftersom jag inte hann med, ens att lämna återbud, till dom. Men de å andra sidan tycker data är tjafs, så det går väl på ett ut. Alkohol och gruff är roligare…för dem. Och  de kom inte i säng så långt före mig.

Bilar har varit ämnet idag och strippen på parkeringen. En förare tyckte det var dags att byta till finkläder och gjorde det. Av med kläderna in till kallingarna inför en mindre publik, fast han stod delvis bakom sin bil. Av med en del och på med nästa, helt oberörd, som jag. Hade kallingarna däremot åkt, då hade jag också…flytt.

En sväng in till ICA, slutade med några kilo frukt, de har kanonpris nu, så jag har ätit upp allt under några timmar. Gott! Och den alltid trevliga Johan i kassan, avslutade dagens trevliga på ICA, med vänliga ord.

I uppgången är det lite irriterat eftersom jag inte kom på kaffe, som det så fint hette. Alkoholen flödade tappert under sena kvällen och natten. Jag flödade också…av ilska.

Men ikväll blev det mer stressat än avstressat i positiv mening. Hinner få ordning på min egen dator så falerar andra, så supporten har varit igång under hela kvällen, med avbrott för ett mycket trevligt telefonsamtal, något som värmde när det är kallt.

En kanonfin varm dag är snart till ända och jag har fått komprimera en del efter det att dataproblem uppstått sent i går kväll och tvingade mig till att vara vaken lite längre än normalt, sängen välkomnade mig 05 på morgonen. Surare var det hos grannarna eftersom jag inte hann med, ens att lämna återbud, till dom. Men de å andra sidan tycker data är tjafs, så det går väl på ett ut. Alkohol och gruff är roligare…för dem. Och  de kom inte i säng så långt före mig.

Bilar har varit ämnet idag och strippen på parkeringen. En förare tyckte det var dags att byta till finkläder och gjorde det. Av med kläderna in till kallingarna inför en mindre publik, fast han stod delvis bakom sin bil. Av med en del och på med nästa, helt oberörd, som jag. Hade kallingarna däremot åkt, då hade jag också…flytt.

En sväng in till ICA, slutade med några kilo frukt, de har kanonpris nu, så jag har ätit upp allt under några timmar. Gott! Och den alltid trevliga Johan i kassan, avslutade dagens trevliga på ICA, med vänliga ord.

I uppgången är det lite irriterat eftersom jag inte kom på kaffe, som det så fint hette. Alkoholen flödade tappert under sena kvällen och natten. Jag flödade också…av ilska.

Men ikväll blev det mer strssat än avstressat i positiv mening. Hinner få ordning på min egen dator så falerar andra, så supporten har varit igång under hela kvällen, med avbrott för ett mycket trevligt samtal, något som värmde när det är kallt.

Så är det sjätte dagen i veckan, den första vilodagen, och nu märks det tydligt hur påtaglig ensamheten och tystnaden är. Vart tog alla vägen? Telefonen har fått oförtjänt vila och är tyst som mobilen, sms, msn osv. Jag har försökt att nå några, men inte lyckats, inte heller har man hört av sig efter mitt meddelande, det gör mig ledsen. Naturligtvis finns det orsaker, men tråkigt är det ändå.
Det är lite som en drog att när man har en dialog eller annan kontakt regelbundet under en tid. Det kan gälla telefon, msn eller öga mot öga. En tjej jag lärde känna under yrkesutövning ledde in mig på detta resonemang. Hon menade att hon kunde inte tänka sig bo någon annanstans än i Stockholm, som har pulsen och farten. Det har man ingen annanstans. Och människorna man umgås med, det fungerar bara här, sa hon. Och tillade att för hennes del var den regelbundna kontakten viktig. Det kan jag hålla med om. Idag har vi inte kontakt med varandra på grund av nya arbetsplatser och flytt hit o dit. Och jag har inget emot att stanna upp, så länge rummets väggar inte kryper närmare, vilket de börjar göra nu.

Under denna helg är det motorshow ett antal kilometer bort, liten halvlokal sak med gamla bilar som visas upp, Chevrolet Impala från tiden då det begav sig och bensinen var billig jämfört med idag. På granngatan finns en Chevrolet, rosa! Häftig sak, och hur stereon vrålar 60-tals musiken varvat med country.Man blir glad att höra den. Kanske jag träffar på den om jag får ordning på cykeln och kommer iväg. Det är ändå bort mot milen att cykla och bromsarna kan behövas. Fast det är klart, frontar man med en sådan stor fin bil, cabbad, gäller det att flyga lagom högt och långt, så man hamnar i baksätet, utan cykel. Sedan blir det nog både prat och en del foton tagna.

Skomakaren här på orten, har öppet tisdag och torsdag eftermiddag, samt lördag, som idag. Det gäller att hinna med honom idag också. Jag har slitit ner en klack så det är dags att klacka dojorna. Jo, det finns några som gör det ännu, men inte är det många.

Åter igen har jag fått förfrågningar från ”gamla bloggare” om att komma tillbaka. Det var bara en eller två veckor sedan sist, och  det är inte troligt att jag kommer tillbaka när jag en gång har lämnat, speciellt inte till människor som sviker. Vilket påminner mig att jag skall hårdbanta min msn-lista, det är alldeles för många som sitter och glider med, som inte tar kontakt och inte vill bli kontaktade, så listan blir väl 95 procent kortare, men då är det riktiga människor o vänner som är kvar, de man har kontakt med…ofta. Samma öde väntar också mobilens telefonbok liksom Skype. Bort med onödiga kontakter och telefonnummer. Kvalitét före kvantitét, sa någon till mig en gång, då skrattade jag, det gör jag inte idag.

Egentligen skulle jag nog sluta blogga, vara på msn, Skype, mobilen osv. undrar om någon saknar mig då? Nä, förmodligen inte. Knappt hann jag skriva detta så hojtar en av mina bästa och riktiga vänner till, och det visar sig att vi är väl överens i ämnet om människor. Skönt med avbrott även i en blogg. Men hallå var är ni alla andra? Jag är här!